I helgen gjorde jag och Gotsie debut i 130 hoppning. Sist jag red 130 var 25 år sedan och har sedan dess haft ett nästan 20 årigt uppehåll från att rida. Gotsie har under lång tid fått utvecklas i sin takt, vilket har gjort henne stabil, trygg och otroligt lojal, hon är en härlig häst som jag blir varm i hjärtat av varje gång jag ser henne.

På slutet har hon gjort stabila bra rundor i 120 klasserna så nu ansåg vi att det var dags att kliva upp ett snäpp.

På framhoppningen drabbades jag av ett mentalt spratt då jag blev otroligt nervös för att göra bort mig, jag såg framför mig hur jag skulle vägra ut mig och hur folk skulle skratta åt mig. När jag kom in på banan så bestämde jag mig att det fick bära eller brista och att jag skulle hålla mig till planen.

Resultatet var fullt acceptabelt, en rätt stabil runda, några pet där jag kunde lotsat henne bättre, men Gotsie var en klippa.

Jag var väldigt nöjd efteråt och vet att min rädsla för att göra bort mig har i min tidigare ridkarriär kostat mig flera mästerskap. Det ska inte ske igen,  det mentala spöket ska jagas bort, hur har jag ingen plan för just nu, men jag har goda vänner som kan hjälpa mig. Jag tänker ha roligt med mina fantastiska tävlingskamrater till hästar och jag måste inse att folk är i grunden bra och vill sina medmänniskor väl, jag gläds åt när det går bra för ryttare och lider med dem som det inte går så bra för, jag måste bara inse att andra tänker likadant!

Sofia gjorde stabila fina rundor på Lucas som bådar gott inför kommande tävlingar, vi har ett härligt team hästar som kommer att glädja oss under vårens tävlingar!

Vänner var med och stöttade på tävlingarna. det blev många garv och en positiv energi som jag kände var bra för mig, en mentalt darrig gubbe, och Sofia som tävlade, åkte hem och lämnade hästen och kom tillbaka, du är verkligen en ängel! Och tack Camilla, Annika och Matte, kom på fler tävlingar!

130 var årets mål, får sätta ett nytt!