Man ska inte glömma sitt arv.

Det här kanske blir en lite konstig bloggpost men jag vill gärna skriva den.

Mina föräldrar har flyttat från huset jag växte upp i och jag var och hämtade Farmor och Farfars Hagtorns-servis från Gustavsberg. Jag kånkade in det ikväll och ställde alla lådor i köket. Den är komplett. det är tallrikar, terriner, uppläggningsfat, allt.. men historien bakom hur den blev komplett är fantastisk.

Min Farfar Nils var en hedersman, en lastbilschaufför som slet hårt för sin lilla familj och han ville verkligen ge Farmor Lilly en fin servis som dom kunde ta fram när deras vänner kom på besök i Bollstanäs. Men Farfar hade inte råd att köpa den komplett så han köpte en del i månaden. resultatet ser ni på bilden, det tog flera år men sedan var den komplett, det han egentligen inte kunde ge Farmor gav han henne ändå, fast det tog tid.

Jag beundrar min Farfar för det och mycket annat, tror att vi är rätt lika, precis som min Pappa och jag är. Tyvärr dog han av exakt samma sjukdom som jag har haft men på den tiden gick det inte att bota. Önskar att det hade gått för jag hade velat lära känna min Farfar mer. Men jag fick ha min Farmor kvar länge och hon och jag köpte min första häst tillsammans, nästan i smyg!

Och vad vill jag ha fram med den här berättelsen? Jo det är att jag helt plötsligt förstod när jag tittade på servisen, hur jag kunnat ha framgång i en sport som jag egentligen inte hade råd att satsa på, jag har hittat lösningar, varit envis och framför allt, inte sett problemen, låtit hästarna utvecklas i sin takt. När Cyklon bröt benet så fick han tiden han behövde.. Tack käre Farfar för dina gener!

Nästa gång jag blir nostalgisk ska jag berätta om min Mormor och Morfar, den historien är fantastisk!

 

Comments:

  • Kella december 03, 2015

    En fin reflektion Ulf. Jag gick för länge sedan en utbildning hos MiL-institute i Lund. De har en metod de kallar ”Action-Reflection-Learning” som är tilltalande. Jag tycker din lilla berättelse passar mycket bra in där.Jag kom spontant att tänka på metoden när jag läste ditt inlägg.

    Att tänka till, reflektera och utveckla både sig själv och sin verksamhet kan göras utifrån många händelser och situationer.

  • Towe december 03, 2015

    Kul att hitta hit och läsa din blogg.
    Följer med spänning

  • Henrik Hammargren december 08, 2015

    Ulf, Hur jag hittat hit är ju en gåta. Jag vandrar omkring in i de socialanätverken högst sällan…och går oftast omedelbart vilse i denna snårskog…men nu kickade jag mig in här och hittade saker som berör. I det huset har jag haft mycket roligt – tillsammans med dig och andra. Massor av minnen virvlar upp och jag kan utan problem blunda, kliva in i farstun och gå omkring. Bra så…
    Tack för den tiden och för den som ska bli.
    / H

Leave A Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *