Jag har fått frågor på vad jag menar med detta uttryck. Det kan tyckas flummigt, men det är inga konstigheter som jag vill
En outfluencers dagbok – Dag 7
Jag antar att ni har haft en mysig söndagsmorgon med en lång mysig frukost där ni slötittat på vinterstudion i pyjamas.
Själv vaknade jag med en käftsmäll av väckarklockan, vred thermostaten åt fel håll i duschen så att kroppstemperaturen sjönk 2 grader innan jag vred åt andra hållet och blev skållad. Kom ut till bilen, -3, allt gråvitt och rutor som måste skrapas.
Stod och tittade på bilen en stund och tänkte: Carpe Diem…
Men kursen har varit rolig, och jag har träffat gamla vänner så jag ska fan inte klaga!
Är på väg hem nu och tänker vårsäsongen med hästarna, jag tror att dom är tillräckligt bra för att släpa runt en gammal gubbjävel som mig på SM i fälttävlan, men det kan hända mycket på vägen! Jag kommer ihåg 2 händelser som hände när jag tävlade innan mitt 20-åriga uppehåll.
Det ena var när jag bodde i Varberg. Jag skulle till Flyinge för att tävla och skulle bo hos Lars Christensson. Jag var stressad som fan och slängde på transport och grejer och drog iväg. Efter 2 timmar så kom jag till Hallandsåsen och började åka uppför den. Fan vad lätt det går! Tänkte jag och blev sedan helt kall.. jag har glömt att lasta hästarna… det var bara att vända..jobbigt.
Det andra tillfället var när jag kom fram till en tävling, gick förbi kön till sekretariatet och in på handikapptoalett. När jag satt mig på toan funderade jag på om jag låst, toastolen var en bit från dörren så jag lutade mig framåt och kände på handtaget, det var olåst.. dörren åkte upp och jag ramlade ut i korridoren med rumpan i vädret! Slängde mig in igen och hörde utanför hur det fnittrades och hur dom sa: såg ni! Såg ni!
Det blev inte bättre av att när jag gick förbi uteserveringen så hörde jag bakom mig: Det var han!
Fan vad jobbigt det var, tur att det är preskriberat nu.
Gamla vänner har bett mig att berätta om när jag sket på mig när jag gick terrängbanan på min första internationella fälttävlan, men det kommer jag aldrig berätta, det finns gränser!
Vädret är januarigrått.
Sinnesstämning: hungrig och lite trött.
#outfluenser #härligaminnen #varfanärvåren
Själv vaknade jag med en käftsmäll av väckarklockan, vred thermostaten åt fel håll i duschen så att kroppstemperaturen sjönk 2 grader innan jag vred åt andra hållet och blev skållad. Kom ut till bilen, -3, allt gråvitt och rutor som måste skrapas.
Stod och tittade på bilen en stund och tänkte: Carpe Diem…
Men kursen har varit rolig, och jag har träffat gamla vänner så jag ska fan inte klaga!
Är på väg hem nu och tänker vårsäsongen med hästarna, jag tror att dom är tillräckligt bra för att släpa runt en gammal gubbjävel som mig på SM i fälttävlan, men det kan hända mycket på vägen! Jag kommer ihåg 2 händelser som hände när jag tävlade innan mitt 20-åriga uppehåll.
Det ena var när jag bodde i Varberg. Jag skulle till Flyinge för att tävla och skulle bo hos Lars Christensson. Jag var stressad som fan och slängde på transport och grejer och drog iväg. Efter 2 timmar så kom jag till Hallandsåsen och började åka uppför den. Fan vad lätt det går! Tänkte jag och blev sedan helt kall.. jag har glömt att lasta hästarna… det var bara att vända..jobbigt.
Det andra tillfället var när jag kom fram till en tävling, gick förbi kön till sekretariatet och in på handikapptoalett. När jag satt mig på toan funderade jag på om jag låst, toastolen var en bit från dörren så jag lutade mig framåt och kände på handtaget, det var olåst.. dörren åkte upp och jag ramlade ut i korridoren med rumpan i vädret! Slängde mig in igen och hörde utanför hur det fnittrades och hur dom sa: såg ni! Såg ni!
Det blev inte bättre av att när jag gick förbi uteserveringen så hörde jag bakom mig: Det var han!
Fan vad jobbigt det var, tur att det är preskriberat nu.
Gamla vänner har bett mig att berätta om när jag sket på mig när jag gick terrängbanan på min första internationella fälttävlan, men det kommer jag aldrig berätta, det finns gränser!
Vädret är januarigrått.
Sinnesstämning: hungrig och lite trött.
#outfluenser #härligaminnen #varfanärvåren
jag måste skriva om vad som hände igår! KG, jag och Pelle satt och fikade när Kalle fick samtal, la på och sa: