I går var jag med Gotsie och klättrade i backen vid Hagaparken/ Haga norra. När man har häst i Stockholm så träffar man väldigt mycket människor på ridturerna. Till 97% glada och positiva men de återstående 3% är jävligt påfrestande. Präktiga besserwissers som är emot allt och påstår sig veta vad som är rätt och fel. Jag fixar inte såna. Förr så försökte jag bemötamed saklighet och vara artig: Nej, vi får rida här, det är en ridväg osv. Det skiter jag i nu mer. Det leder ingen vart och jag är trött på att se idioter gå ifrån med ett överlägset leende i tron att de tryckt till mig. Nu mer är jag konstig och barnslig! Det gäller bara att tänka igenom innan vilken karaktär man ska vara så blir det jävligt intressant! I går var jag den siste husaren.
Det kom ett äldre par gående som jag såg på håll var på krigsstigen. Hej! Sa jag glatt när dom närmade sig.
Får du verkligen rida här??sa mannen irriterat.
Ja, svarade jag, jag är den siste husaren!
Va!?
Ja, ungefär som den siste mohikanen! Jag ska träna kavallerichock i uppförsbacke!
Mannen tittade ilsket på mig och kvinnans huvud gick som en pingisdomares när hon tittade på sin man och mig med sur min.
Trams! Svarade han vresigt
Ja, lika tramsigt som att du ifrågasätter att jag rider på en gammal soptipp!
Vad heter du och var är du ifrån? Frågade han( skrämseltaktik)
Nu fick jag bita mig i läppen för att hålla mig allvarlig.
Jag har ju sagt det, jag är den siste husaren!
Kom nu! Sa frun och ryckte honom i armen, vilken idiot! svarade han när dom började gå vidare.
Uppe på toppen så njöt vi av utsikten och den siste husaren och hans häst var rätt nöjda med tillvaron!
Vädret ser ni ju själva på bilderna, inget lyckopiller direkt.
Sinnesstämning: lite upprymd, och då har jag ändå inte druckit kaffe än.
#outfluenser
#krigare #präktighetskabekämpas