Idag så var jag ensam i ridhuset och red. Gotsie kändes väldigt fin från början och arbetade på lika arbetsvilligt som hon brukar. Känner nu att vi börjat att hitta varandra och ridpassen blir väldigt givande och rofyllda. Jag älskar dom här stunderna när det bara är jag och hästen, inget prat runt omkring, ingen musik utan det är tyst. Det man hör är hästens hovar och hästens andning. När hästen svarar upp på jobbet som Gotsie gjorde idag så känns det nästan som att man är i symbios med hästen, att man tillsammans skapar ett resultat med små signaler. Det är något som jag tycker är så häftigt att det är svårt att beskriva!