För en tid sedan blev jag erbjuden en  sponsring av en mkt fin häst, där ägaren skulle stå för stallhyran. Jag känner ägaren som är en mycket bra människa och i går var jag och provred hästen.

Den var trevlig att rida, social och trevlig häst, men jag beslutade mig för att tacka nej till den. De jag pratat med om det har tittat på mig som om jag var galen, men jag ska förklara varför jag valde att göra så.

Jag klickade inte riktigt med hästen. Jag har en begränsad budget och ska jag ta emot en häst till så, även om det inte är några jättesummor, måste det vara värt det, tidsmässigt, ekonomiskt och motiverande. jag känner att om jag skulle tagit emot den så hade den tagit tid som jag nu kan lägga på min egen häst och få en högre kvalite’ på hennes träning. Visst blir man skadekänslig om man bara har en häst, men i och med att man har mer tid att lägga på hästen så tror jag att det också ökar möjligheterna att hålla hästen skadefri!

Jag känner också ett ansvar gentemot hästägaren att inte ta emot en häst som inte passar mig, bara för att den betalar sig. Vi ska nu gemensamt hjälpas åt att hitta en lämplig ryttare.

De allra flesta som har häst får vända på kronorna för att ha råd att hålla på. De pratas ofta om att ska man vara med och sikta uppåt så måste man ha flera hästar. Det är inte sant. det blir svårare med en häst men med rätt matchning av rätt individ blir resultatet lika bra som om du skulle haft 4 hästar till i stallet. Det kan vara bättre att göra saker med kvalite’ på en häst en att göra det halvdant med flera!